LITTERATUR SOM STÄLLER OM

Under årets festival gör vi plats för samtal och litteratur som diskuterar, problematiserar och föreslår lösningar på hur vi ska tackla vår tids stora ödesfråga: klimatnödläget. Ett antal programpunkter under Littfest 2020 går därför under temat Omställning. Ska vi klara att ställa om utvecklingen av klimatet, måste vi också ställa om vårt sätt att tänka.

Vi presenterar här ytterligare fem programpunkter på temat, där medverkande är Mark Levengood, Monika Fagerholm, Milja Sarkola, Inga Ravna Eira, Gunnar D Hansson, Mats Jonsson, Annika Norlin, Joel Norström, Angelica Mia Nylander, Josefine Wälivaara, Evelina Johansson Wilén, Carl Wilén och Johan Örestig.

FÅTAL BILJETTER KVAR

De senaste åren har Littfest varit helt slutsålt, och biljetterna säljer slut tidigare för varje år. Detta år ser biljetterna ut att sälja slut tidigare än någonsin, med endast ett fåtal biljetter kvar.

Biljetter säljs via Biljettcentrum.com eller över disk hos Bokcafé Pilgatan i Umeå.

Tove och havet: om närhet, distans och havets väldiga ensamhet

Mumintrollet är en av våra mest älskade sagofigurer. I år fyller det godmodiga trollet hela 75 år, men de tidlösa berättelserna är fortfarande lika levande. 75 års-jubileet firas med blicken mot havet. Pappan och havet kommer i nyutgåva, berättelsen där muminpappan vill förverkliga sig själv och bestämmer sig för att bli fyrvaktare. Han tar med familjen ut över havet, bort från Mumindalen. För att havet ska kunna fortsätta vara en plats för drömmar, firas Mumin också med välgörenhetskampanjen #VÅRTHAV, en insamling för att städa upp vårt eget förorenade hav Östersjön.

Under Littfest samlar vi några Tove Jansson-kännare för ett samtal om hav, drömmar och ensamhet. Programledaren och författaren Mark Levengood, som också läst in muminserien som ljudbok, leder ett samtal med författaren Monika Fagerholm samt regissören och författaren Milja Sarkola.

I pakt med naturen, inte mot den

I takt med att det ekokritiska forskningsfältet växer framträder fler och fler poeter som tydligt knyter samman plats, dikt och miljö. De två Nordiska rådet pris-nominerade poeterna Inga Ravna Eira och Gunnar D Hansson kan kallas ekopoeter, då klimatförändringar är ett av många temata i deras dikt. Samtidigt rör de sig i språkuniversum där litterära begrepp tycks överflödiga och där naturen alltid har tagit en självklar plats. Eiras Ii dát leat dat eana (”Detta är inte den jorden”) är en bok som inte hade kunnat skrivas av vem som helst var som helst. Avsändaren är någon som för över sjuttio år sedan föddes in i den samiska kulturen, med kunskap och erfarenheter knutna till hur klimatet och vädret var förr, och hur mycket som har ändrats. Här knyts människors gärningar och ingrepp i naturen i dag till den gamla samiska religionen, väsendena som värnade om jorden, människorna och själva livet.

Gunnar D Hanssons senaste diktverk är Tapeshavet. Titeln är samtidigt en beteckning på en postglacial strandlinjeförhöjning vid Skagerack och Kattegatt under stenåldern. Genom exkursioner på ett näs med en mycket lång historia rör sig boken mellan geologi, arkeologi, ishavsmältning, snäckskalsbankar och klimatförändring. Hans mångfacetterade litteratur går att läsa på många vis, men ett sätt är just att betrakta den som starkt förankrad i det lokala, västkusten, samt ständigt undflyende genrebeteckningar.

På Littfest möts de båda för ett samtal om poesin i periferin, om skrivande och om miljö. Samtalet leds av Peter Degerman, lektor i litteraturvetenskap samt författare till Tala för det gröna i lövet : Ekopoesi som estetik och aktivism.

Skönlitterära klimatvapen

En vanlig förklaring till varför människan har så svårt att ta klimatfrågan till sig, är att den är så stor och abstrakt, och att det inte finns en tydlig fiende. När siffror och grafer inte tycks bita på oss, är det kanske kraften i litteraturen som kan väcka vårt engagemang? Författaren och musikern Annika Norlin har skrivit en novell för klimatantologin Vad håller ni på med?, där även serietecknaren Mats Jonsson medverkar med ett bidrag för att väcka vårt klimatengagemang. Samiska poeten Inga Ravna Eira kallas ibland klimataktivist, och lyfter på ett självklart sätt in naturen i sin lyrik. Samtalet leds av litteraturkritikern Therese Eriksson.

Verktyg för omställning

Omställning förutsätter möjligheten av ett brott mellan det som är och framtiden. Samtidigt tycks krafter som "marknaden", "traditionen" eller "historien" utgöra hinder för att tänka och handla på nya sätt. Hur kan samtida marxistisk och kritisk teori bidra till en fördjupad förståelse för vad som hindrar omställning? Och vilka systemförändringar är nödvändiga för att omställning ska vara möjlig? Utgångspunkten för samtalet är tre nyskrivna texter i tidskriften Röda Rummet som introducerar tre samtida marxistiska tänkare: Nancy Fraser, Ellen Meiksins Wood och David McNally. Medverkar i samtalet gör skribenterna själva, nämligen Evelina Johansson Wilén, fil. dr. i genusvetenskap, Carl Wilén, doktorand i sociologi och Johan Örestig, fil.dr. i sociologi. Samtalet leds av Jenny Jarlsdotter-Wikström, doktorand i litteraturvetenskap.

Biljetter säljs via Biljettcentrum.com eller
över disk hos Bokcafé Pilgatan i Umeå.

FREDAG 150 kr, LÖRDAG 150 kr, FESTIVALPASS 280 kr
STÖDBILJETT 1500 KR