I höstmörkret 2006 togs de första spadtagen till det som skulle bli Littfest. Det första programbladet deklarerade att festivalen ville bli en mötesplats för litteratur i alla dess former, och att den siktade på att bli en regional angelägenhet. När vi nu gör oss redo för den 20:e upplagan av Littfest kan vi konstatera att Littfest tog sig långt förbi det målet. Som Sveriges största litteraturfestival, knuten till europeiska nätverk och med ett inernationellt renommé finns all anledning att stolt fira. Och det ska vi göra! Bland annat kommer vi att blicka bakåt, och återuppliva tidigare programpunkter från festivalens historia. I förlagsbranschen kallas den tidigare utgivningen för backlist. Vi samlar därför en rad programpunkter under rubriken BACKLITT. Och den första presenterar vi idag.

Martina Lowden. Foto: Frankie Fouganthin CC BY-SA 4.0

BACKLITT: Att skriva 600 sidor eller 30 – vad är det som avgör?

På det allra första Littfest år 2007 möttes Martina Lowden och Ida Linde under ovanstående rubrik. Martina Lowden var då aktuell med tegelstenen Allt, och Ida Linde aktuell med Maskinflickans testamente. Vad har hänt sedan dess? Hur har deras skrivande utvecklats? Vad säger de om antalet sidor idag, i en tid då vi överslöljs av autofiktiva romaner och dagböcker utan slut? Och kanske framförallt, vad minns de från den allra första upplagan av Littfest? Vi tillåter oss att bli nostalgiska och återskapar mötet mellan Lowden, Linde och Littfest.

Tema Irland

Ett av festivalens teman under den kommande festivalen är Irland, ett land där traditionen att urskilja klass, kultur, centrum och utkant löper som en pulserande åder genom historien. Dessa spänningsfält skapar oväntade beröringspunkter med litteraturen från Norra Sverige. Under fredagen och lördagen lyfts en fyrklöver av författare fram, Anne Enright, Roddy Doyle, Sebastian Barry och Naoise Dolan - var och en med ett eget uttryck som tillsammans tecknar ett levande tvärsnitt av det främsta som den gröna ön för närvarande ger oss.

ATT SKILDRA DET SVÅRA MED LÄTTHET

Anne Enright har sedan det internationella genombrottet med Bookerprisvinnande Sammankomsten (the Gathering) satt Irland på kartan. Genom sin digra katalog har hon utforskat familjerelationer, kärlek och sexualitet. Alltid med den kvinnliga erfarenheten som perspektiv, och utan att väja det minsta för verklighetens mörker. Alkoholism, fattigdom, död och uppbrott blir i Enrights författarskap omistliga inslag som formar karaktärerna. Samtidigt tynger det inte själva berättandet. På Littfest samtalar Enright om sin litterära bana, från debuten the Portable Virgin, till senast utgivna Gärdsmygen (The wren, the wren). Samtalet leds av författaren Ida Linde.

MUSIKEN MELLAN RADERNA

Med träffsäker skildring av dialoger på slang har Roddy Doyle gjort sig ett namn som skildrare av Irlands arbetarklass. Teman som arbetslöshet och alkoholism är återkommande, liksom betydelsen av musik. Tydligast är det kanske i genombrottsromanen The Commitments, där ett gäng ungdomar bildar ett band med storslagna drömmar och vilja att stilla vardagens rastlöshet. Att vara trogen sin geografiska plats och dess språk i sina skildringar gäller även för Mikael Niemi, som även han vävt in musiken i sitt berättande, inte minst i Populärmusik från Vittula. På Littfest möts båda dessa filmatiserade och hyllande författare i ett samtal lett av Julianne Mooney Siron, arrangör för den irländska litteraturfestivalen Dublin Bookfest.

MED IRLÄNDSKT PERSPEKTIV PÅ HISTORIEN

Författaren, dramatikern och poeten Sebastian Barry skriver gärna med Irlands historia som fond, och hans grenverk av karaktärer bär släktskap mellan hans verk, som skildrar Irländares erfarenheter och perspektiv i historien. Här ryms krig, religion och politiska slitningar. Den historiska fonden finns med också i hyllade Dagar utan slut, där irländske emigranten Thomas McNulty tar jobb som revyartist klädd i kvinnokläder och finner vänskap och kärlek tillsammans med nyfunna vännen John Cole mitt under amerikanska inbördeskriget. Barrys senaste roman, Gamla synders skull, i översättning av Daniel Gustafsson, är en deckare där minnen väcks till liv hos en pensionerad polis när ett gammalt fall tas upp på nytt, och den svenska utgåvan togs emot med fina recensioner. På Littfest samtalar Barry med Ola Larsmo.

RELATIONER I RÖRELSE

En av Irlands mest spännande samtida röster är Naoise Dolan, vars två romaner kretsar kring att navigera och utforska relationer, har lett till jämförelser med Sally Rooney. Hennes debutroman, i översättning av Klara Lindell, bär titeln Edith och Julian (Exciting times) och följer den unga Ava som lämnar Dublin för att jobba som engelsklärare i Hong Kong. Där träffar hon bankmannen Julian som är generös med sina kreditkort, men också juristen Edith som blir någon att längta efter. Hennes andra roman the Happy Couple är ännu ej utgiven på svenska. Här skildras dagarna före bröllopet, för ett par vars relation inte är helt problemfri. Utöver epitetet som författare kan hon också tillskrivas att vara aktivist. Hon har tydligt tagit ställning för Gaza, och deltog i den Freedom flotilla som med Greta Thunberg i spetsen stoppades i sitt försök att nå det krigshärjade området. På Littfest samtalar hon med författaren Hanna Johansson.

BILJETTSLÄPP TORSDAG 27 NOVEMBER 12.00

På torsdag den 27 november klockan 12.00 släpps biljetterna till jubileumsupplagan av festivalen. Du kan köpa dem digitalt via biljettcentrum.com eller över disk hos Biljettcentrum i Umeå under deras öppettider. Du kan välja att köpa endagsbiljett till fredag eller lördag, eller ett festivalpass för båda dagarna.