Littfest 2026 öppnar dörrarna under vecka 11 i mars och bjuder stolt in några av samtidens mest särpräglade och kraftfulla litterära röster. Joshua Whitehead låter queer identitet och urfolksperspektiv mötas och vibrera i romanen Jonny Appleseed, medan Kathrine Nedrejord med skärpa och revolt tecknar det samiska arvet i Sameproblemet. Nathalie Diaz tar med publiken på en poetisk resa genom kropp och språk och över vatten och mark, Lilian Ryd guidar oss genom den samiska stjärnhimlen, och Michel Jean låter innuernas historia och traditioner berättas vidare genom generationer i Kukum. Tillsammans tvinnas berättelser om motstånd, gemenskap och identitet till en mångfacetterad väv av erfarenheter. Under rubriken BACKLITT får publiken dessutom återse Yoko Tawada, vars förlorade världar spränger gränserna för fantasin och låter den strömma fritt.

INDIGIQUEER

Joshua Whitehead gestaltar i sitt författarskap erfarenheter av att leva som queer och som medlem av ett urfolk, om sökandet efter identitet och betydelsen av gemenskap. Hans stora genombrott kom med den vindlande, drömlika och djupt samtida romanen Jonny Appleseed. Där får vi följa en ung queer man som växer upp med sin mor och mormor, bestraffas av sin styvfar för sin sexualitet, och försörjer sig på att sälja camsex. I begreppet two-spirit – en term som rymmer personer vars könsidentiteter överskrider tvåkönsnormen – finner han med tiden en spegel för sin egen existens.

Romanen nominerades till en rad litterära priser och belönades bland annat med Lambda Literary Award for Gay Fiction. Whitehead själv tillhör Oji-Cree, ett urfolk i Manitoba, och beskriver – likt romanens Jonny – sig själv som two-spirit. Till hans övriga verk hör den explosiva diktsamlingen full-metal indigiqueer och essäboken Making Love with the Land, där han undersöker förbindelserna mellan kropp, språk och land. Trots att inga av Whiteheads böcker finns översatta till svenska är han en internationell fixstjärna inom urfolkslitteraturen. På Littfest samtalar han med Lea Simma från Tjállegoahte.

Presenteras i samarbete med Embassy of Canada to Sweden, Studieförbundet Bilda och Tjállegoahte.

Kathrine Nedrejord. Foto: Fartein Nedrejord

SAMEPROBLEMET

Kathrine Nedrejord utkommer våren 2026 för första gången i svensk översättning (av Helena Fagertun), med sin femte roman Sameproblemet. Verket, som belönades med Bragepriset och väckte stor uppmärksamhet vid utgivningen i Norge 2024, har också inbringat henne Per Olov Enquists pris. I motiveringen heter det bland annat: ”I en ilsken och upprorisk roman, som utmanar ramarna för vad litteratur kan vara, skriver Nedrejord skarpt och analytiskt om det långvariga och pågående förtrycket av samisk kultur, identitet och språk.”.

Romanen följer Marie, som bor i Frankrike och nyligen blivit mor, när hon återvänder till Finnmark för att ta farväl av sin áhkku, sin mormor. Väl där börjar hon nedteckna sin áhkkus liv, ett projekt som gradvis växer till en berättelse om det förtryck som präglat tillvaron för såväl gammelmormor som mormor, mor och i förlängningen Marie själv – ett vittnesmål om hur det samiska arvet har format hennes blick på världen.

På Littfest möter Nedrejord författaren Elin Anna Labba i ett samtal om arv, historia och erfarenheten av att vara kvinna och same.

Presenteras i samarbete med Bokförlaget Tranan och Tjállegoahte.

POSTKOLONIAL KÄRLEKSDIKT

Med diktsamlingen Postcolonial Love Poem vann poeten och språkaktivisten Nathalie Diaz Pultizerpriset i kategorin poesi. Här utforskas kroppen och dess språk, landskap, politik, längtan, glädje och våld, frågan om urfolk och folkmord genom kontroll av vatten. Diaz motsätter sig en värld där kroppar som hennes egen förminskas och utraderas, och söker istället en ny riktning. Lagom till Littfest utkommer den på svenska, med titeln Postkolonial kärleksdikt, i översättning av Athena Farrokhzad och Adam Westman.

Natalie Diaz växte upp i Fort Mojave Indian Village vid Coloradofloden i Kalifornien. Hon undervisar i skrivande vid Arizona State University och arbetar för mojavespråkets bevarande. Diaz har även varit basketproffs och bland annat spelat för malmöklubben Malbas. Tidigare har hon publicerats på svenska med diktsamlingen När min bror var aztek (även den i översättning av Farrokhzad och Westman). På Littfestscenen återser hon författaren och poeten Athena Farrokhzad.

Presenteras i samarbete med Rámus förlag och ABF.

STJÄRNBILDER I SÁPMI

"Den som har en deadline är inte seriös", lär författaren Yngve Ryd en gång ha sagt. Han lät sina verk – Snö, Eld och Ren och varg – växa fram i sin egen takt, och de har i efterhand hyllats som mästerverk. Ett av dem nådde dock aldrig fullbordan, innan han gick bort 2012. Det mesta fanns dock på plats, och systern Lilian Ryd har nu färdigställt hans verk om Den samiska stjärnhimlen. Hon har fyllt i frågetecken och luckor, satt bildtexter och skapat struktur i texten. Vanan att läsa och bidra till varandras texter hade syskonen sedan länge, liksom intresset för astronomi och stjärnhimlen. Det intresset har möjliggjort för Lilian att både förstå och förtydliga den stjärnhimmel som beskrivs, baserat på intervjuer med främst nordsamer som var renskötare på 40-talet. På Littfest samtalar Lilian Ryd med författaren Elin Anna Labba.

Presenteras i samarbete med ABF och Ord&Visor.

ETT EKO GENOM GENERATIONER

I romanen Kukum, nu i svensk översättning av Annalena Sund Aillet, låter Michel Jean läsaren möta Almanda Siméon, den föräldralösa flicka som finner ett hem hos innuerna och växer in i ett liv präglat av frihet, gemenskap och djup respekt för naturen. Berättelsen sträcker sig över ett helt sekel och följer en familj som utsätts för allt för bekanta inslag – markförluster, tvångsförflyttningar och internatskolornas hårda ingrepp – men som ändå bär vidare minnet av landet och de värden som format dem. Skogen och de nomadiska traditionerna utgör berättelsens grundton, också när de trängs undan av koloniseringens kraft och det som utifrån beskrivs som framsteg. Med varsam tydlighet visar Kukum likväl hur mod, rörlighet och en stark känsla för rättvisa kan hålla människor samman i tider av förlust. Romanen har älskats i hemlandet Kanada för sin förmåga att skapa närhet och förståelse, och, likt all god litteratur, nå fram till läsare långt bortom plats och generation.

Michel Jean, född 1960, är en prisbelönt innuförfattare från Québec som efter en lång karriär som journalist och TV-personlighet blivit en viktig röst inom dagens urfolkslitteratur. På Littfest samtalar han med författaren Kristina Sandberg om arv, motstånd och språkets läkande kraft.
Presenteras i samarbete med Québec Culture och Studieförbundet Bilda.

BACKLITT: SPRIDDA ÖVER JORDKLOTET

Hirukis hemland har sjunkit i havets djup och lever nu endast kvar i minnet som “Sushilandet”. Hon själv har sökt sig till Skandinavien, där hon uppfunnit språket panska för att göra sig förstådd i sin nya tillvaro. Men när hon får höra om en umami-festival i Tyskland, där kocken Tenzo ska föreläsa, väcks en längtan efter modersmålet som är omöjlig att motstå. Tillsammans med den danske lingvisten Knud ger hon sig ut på en vindlande resa genom Europa, på jakt efter andra överlevande från den förlorade arkipelagen. Spridda över jordklotet (i översättning av Vibeke Emond) målar en både underhållande och djupt tankeväckande framtidsvision, där världen förändrats till oigenkännlighet, och är skriven av den flerfaldigt prisbelönta japanska författaren Yoko Tawada.

För tredje gången gästar Yoko Tawada Umeå och Littfest, där hon åter möter Yukiko Duke för ett samtal om skrivandets hantverk, nomadism och de surrealistiska världar hennes berättelser öppnar.

I förlagsbranschen kallas den tidigare utgivningen för backlist. Till vårt jubileumsår samlar vi därför en rad programpunkter som genomförts på tidigare upplagor av Littfest, under rubriken BACKLITT.

Presenteras i samarbete med Embassy of Japan in Sweden.